Etanercepts väg och verkningsmekanism i CNS

En anatomisk och biologisk granskning av hur perispinallt administrerad etanercept kan nå centrala nervsystemet och påverka neuroinflammation.

Re-Mind®-behandlingen bygger på perispinal/subkutan injektion av Etanercept över halsryggkotan. Härifrån beskrivs en möjlig transportväg via den externa vertebrala venösa plexus och Batsons klafflösa vennätverk till spinalkanalen och de durala venösa sinuserna. Behandlingen kombineras med Trendelenburg-position för att främja retrogradt venöst flöde mot kraniet och centrala nervsystemet (CNS).

Vid bl.a. stroke, traumatisk hjärnskada (TBI) och hjärnskakning kan blod-hjärnbarriären vara mer permeabel. Det kan göra det lättare för en stor biologisk molekyl som Etanercept, ett TNF-α-receptor-fusionsprotein, att nå inflammatoriska områden i CNS.

1. Det vertebrala venösa plexat (Batsons plexus)

Detta är den transportmekanism som perispinalt etanercept främst bygger på. Batsons venösa plexus är ett klafflöst vensystem som förbinder:

  • de vertebrala venerna
  • de epidurala venerna
  • de intrakraniella venösa sinus

Eftersom systemet saknar venklaffar kan flödet ändra riktning beroende på tryck och kroppsposition.

Den beskrivna mekanismen

  1. Perispinal injektion
  2. Diffusion till det vertebrala venösa plexat
  3. Retrograd transport mot kraniet
  4. Passage till de durala vensinusarna, det perivaskulära rummet och eventuellt cerebrospinalvätskan (CSF)

Därför används Trendelenburgläge efter injektionen.

2. Det glymfatiska systemet

I det glymfatiska systemet cirkulerar CSF längs artärerna, in i de perivaskulära utrymmena, genom hjärnans interstitium och ut längs venerna. Systemet drivs bland annat av Aquaporin-4 på astrocyter.

Om en molekyl först når CSF eller de perivaskulära utrymmen, kan den distribueras i hjärnan via glymfatiska strömmar. Sömn, inflammation och trauma kan påverka transporten. Vid TBI och hjärnskakning tror forskare att glymfatiska förändringar kan bidra till ihållande neuroinflammation.

3. Meningeala lymfkärl

År 2015 upptäcktes egentliga meningeala lymfkärl i dura mater, membranet som omger centrala nervsystemet. De dränerar CSF och immunceller, löper längs de durala bihålorna och leder till de cervikala lymfkörtlarna.

De spelar en viktig roll i CNS immunologi. Det finns teorier om att de via perivaskulära förbindelser också kan vara en ingångsväg för biologiska molekyler som Etanercept.

4. Blod-hjärnbarriärens genomsläpplighet

Även mild TBI eller hjärnskakning, stroke och blödning kan orsaka mikrovaskulär skada, endotel dysfunktion och förändringar i täta korsningar i blod-hjärnbarriären.

Inflammatoriska mediatorer som TNF-α, IL-1β och reaktiva syreföreningar (ROS) kan nedregulera claudin-5 och occludin och öka den paracellulära permeabiliteten, vilket kan leda till en mer läckande blod-hjärnbarriär i fokalområden.

5. Reglering av blodflöde och TNF-α

Sammanhanget mellan störningar i blodcirkulationen och förhöjda nivåer av TNF-α i cerebrospinalvätskan är centralt vid neuroinflammation i samband med ischemiska och traumatiska hjärnskador.

  • Dysfunktion i blod-hjärnbarriären: Förhöjda nivåer av TNF-α kan aktivera inflammatoriska signalvägar, öka barriärpermeabiliteten och bidra till vätskeläckage, ödem och hemodynamisk instabilitet.
  • Neuroinflammation och excitotoxicitet: TNF-α kopplar samman neuroinflammation med excitotoxicitet och kan indirekt påverka det lokala blodflödet samt bidra till cell- och vävnadsskador.

Dysfunktion i blod-hjärnbarriären beskrivs som en möjlig faktor för att stora proteiner som TNF-α-hämmare kan nå CNS.

Källa: RN Klinik: Etanercepts väg och verkningsmekanism i CNS. Innehållet beskriver föreslagna biologiska mekanismer och utgör inte personlig medicinsk rådgivning.

Relaterade artiklar

Neurologisk konsultation med hjernescanninger (1).png
• Behandling og metode

Medicinsk information om Re-Mind®-behandlingen

En vetenskaplig granskning av Re-Mind®-behandlingens biologiska mekanism, indikationer, administrering, kliniska resultat och patientsäkerhet.
Läs mer
videnskabelig_illustration_4 (1).png
• Forskning og evidens

Neuroinflammation och muskelförtvining

Neuroinflammation som möjlig medverkande faktor vid muskelförtvining. Hur kan inflammatoriska signalvägar och förändringar i hjärnans gliaceller påverka sjukdomens neurologiska symtom – och kan de öppna dörren för nya behandlingsmöjligheter?

Research Scientific articles Neuroinflammation
Läs mer
videnskabelig_illustration_1 (1).png
• Forskning og evidens

Neuroinflammation och epilepsi

Neuroinflammation som drivkraft i utvecklingen av epilepsi. Hur kan proinflammatoriska cytokiner påverka hjärnans elektriska aktivitet – och kan de bli nyckeln till nya behandlingsmöjligheter?

Research Scientific articles Neuroinflammation
Läs mer

Återfå balansen med Re-Mind®

Med rätt hjälp och rätt verktyg optimerar vi dina chanser för en snabb och effektiv återhämtning
Mer om Re-Mind®-behandlingen