Sömnproblem

Sömnproblem kan bestå av långa insomningstider, upprepade uppvaknanden, för tidigt uppvaknande eller sömn som inte känns återställande. De kan leda till trötthet, minskad koncentration, irritabilitet och mindre energi under dagtid. Både nattsömn och funktion under dagen kan därför påverkas.

Tillstånd där detta symtom kan förekomma

Här hittar du tillstånd som kan vara förknippade med symtomet. Välj ett tillstånd för att läsa mer om dess symtom och behandlingsmöjligheter.
Tilstand

Re-Mind och Cerebral pares

Cerebral pares (CP) är en samlingsbeskrivning för en skada på den omogna hjärnan som uppstått under fosterlivet, under födseln eller under barnets första levnadsår, till exempel som följd av syrebrist, för tidig födsel, hjärnblödning, infektion eller en orsak som aldrig hittas. Konsekvenserna beror på skadans plats och omfattning och kan påverka rörelse, muskelspänning och koordination samt kognitiva, sensoriska, språkliga och sociala funktioner och förmågan att klara vardagen i familje-, skol-, fritids- och arbetsliv. Själva hjärnskadan är bestående men inte progressiv – symtomen kan dock förändras i takt med att barnet växer.

Tilstand

Re-Mind® och kvarstående besvär efter covid-19

Kvarstående besvär efter covid-19 omfattar långvariga eller nya symtom som kan uppträda efter den akuta sjukdomen. De kan bland annat visa sig som uttalad trötthet, andnöd, koncentrationssvårigheter, huvudvärk eller minskad fysisk energi och kan påverka både dagliga aktiviteter, arbetsliv och livskvalitet.
Tilstand

Re-Mind® och kvarstående besvär efter hjärnskakning

Långvariga symtom efter hjärnskakning innebär att besvär som huvudvärk, yrsel, trötthet eller koncentrationssvårigheter fortsätter efter den förväntade tidiga återhämtningen. Symtomen kan variera från person till person och påverka såväl vardagliga aktiviteter, arbete, studier och sociala relationer.
Tilstand

Re-Mind® och stress/PTSD

Stress och PTSD omfattar psykiska och kroppsliga reaktioner som kan uppstå när långvariga eller intensiva belastningar överstiger de resurser som man upplever att ha tillgängliga. Reaktionerna kan bland annat visa sig som oro, sömnproblem, trötthet, koncentrationssvårigheter, spänningar och förändrat humör och kan påverka både välbefinnande, relationer och förmågan att fungera i vardagen under kortare eller längre perioder i taget.

Vanliga frågor

Här hittar du korta svar på vanliga frågor om långvariga symtom efter hjärnskakning, utredning och behandlingsmöjligheter.

Enligt Sundhedsstyrelsen är definitionen av kvarstående besvär hälsoproblem som uppstår under en sjukdom eller behandling och blir kroniska eller som uppstår månader eller år efter att man blivit frisk.

Kort sagt är det de "spår" eller skador som en sjukdom eller behandling lämnar i kroppen och sinnet på lång sikt.
Vad kännetecknar kvarstående besvär?
  • De träffar brett: De kan vara både fysiska (t.ex. förlamning eller smärta), psykiska/kognitiva (t.ex. hjärntrötthet eller minnesförlust) och sociala (t.ex. svårigheter att passa in i ett arbete).

  • De är inte akuta: De skiljer sig från de akuta symtomen som man har när man är direkt sjuk eller mitt i en operation.

  • De kan komma smygande: Vissa kvarstående besvär uppstår först lång tid efter att själva sjukdomen (t.ex. en hjärninflammation eller cancersjukdom) är över.

Du kan läsa mer om patienters rättigheter och definitioner på Sundhed.dks Patienthåndbog.

Bedömning av neurologiska kvarstående besvär sker genom en omfattande medicinsk undersökning, som kombinerar patientens sjukdomshistoria, kliniska undersökningar och eventuell bilddiagnostikProcessen syftar till att kartlägga hur skador eller förändringar i nervsystemet påverkar kroppen och vardagen.

Förfarandet som läkare och specialister vanligtvis använder för att bedöma symtomen:
Noggrann sjukdomshistoria (anamnes)
Läkaren pratar med patienten för att förstå förloppet. Det är viktigt att kartlägga:
  • Tidshorisont: När började symtomen?

  • Utveckling: Blir det värre, bättre eller svänger det?

  • Vardagen: Hur påverkar det arbete, sömn och sociala relationer?

Klinisk neurologisk undersökning
En neurolog testar fysiskt hur nervsystemet fungerar. Detta innebär tester av:
  • Reflexer och muskelstyrka: Undersökning för svaghet eller förlamning.

  • Känslighet: Test av känseln (pirrningar, stickningar eller domningar).

  • Koordination och balans: Bedömning av gångsvårigheter och rörelser.

  • Kranialnerver: Test av syn, hörsel och ansiktsrörelser.

Kognitiva och neuropsykologiska tester
Om de kvarstående besvären handlar om hjärntrötthet, minnessvårigheter eller koncentrationssvårigheter utförs specifika tester.
  • Screeningtest: Korta uppgifter för att mäta uppmärksamhet och minne.

  • Neuropsykologisk undersökning: En djupgående bedömning av en psykolog av hjärnans mentala funktioner.

Kompletterande undersökningar
För att utesluta andra sjukdomar eller hitta fysiska förändringar kan läkaren remittera till:
  • Bilddiagnostik: MR-skanningeller datortomografi av hjärnan och ryggmärgen.

  • Ryggvätskeprov (lumbalpunktion): Undersökning av vätskan runt hjärnan för tecken på inflammation.

  • Nervledningsundersökning (ENG/EMG): Mätning av elektriska signaler i nerver och muskler

Hur länge neurologiska kvarstående besvär varar varierar mycket. Det beror helt på den exakta orsaken till symtomen.
Här är en sammanfattning av varaktigheten för de vanligaste typerna:
1. Efter infektioner (t.ex. COVID-19, encefalit/hjärninflammation)
  • På kort sikt: Många upplever förbättring efter 3 till 6 månader.

  • Långsiktigt: Hos vissa kan symtom som hjärntrötthet vara i flera år.

  • Prognos: De flesta får det gradvis bättre över tid medan vissa blir kroniska. Vid encefalit slutar ca 50% med varaktiga kvarstående besvär.

2. Efter hjärnskakning (postcommotionellt syndrom)
  • Normalt förlopp: Symtomen försvinner vanligtvis inom några veckor till 3 månader.

  • På längre sikt: Omkring 10–15 % har fortfarande symtom efter flera år.

  • Kroniskt: I vissa fall blir besvären permanenta.

3. Efter blodpropp i hjärnan eller hjärnblödning (stroke)
  • Snabb förbättring: Den största förbättringen ses under de första 3 till 6 månaderna.

  • Fortsatt utveckling: Hjärnan kan alltid förändras och förbättras med rätt insatser och behandling.

  • Permanenta kvarstående besvär: Vissa fysiska och kognitiva funktionsförluster kan vara bestående.

4. Efter cancerbehandling (t.ex. hjärndimma efter kemoterapi eller nervskador)
  • Kortsiktigt: Koncentrationssvårigheter försvinner ofta 6 till 12 månader efter avslutad behandling.

  • Långsiktigt: För vissa kan symtomen kvarstå i flera år och till och med bli kroniska.

  • Nervsmärta: Skador på nervbanor i händer och fötter (neuropati) kan i vissa fall vara kroniska.

5. Efter allvarlig stress (kronisk stressbelastning)
  • På kort sikt: När stressfaktorn försvinner kan hjärnan börja komma till ro under 3 till 6 månader.

  • På lång sikt: Kognitiva problem som extrem hjärntrötthet, koncentrationssvårigheter och dåligt minne kan kvarstå i flera år. En dansk studie visar att många fortfarande känner sig påverkade 4 år efter en sjukskrivning på grund av stress.

  • Prognos: Hjärnan kan återuppbyggas, men det kräver rätt avlastning och behandling.

6. Efter hjärnkirurgi (neurologisk kirurgi)
  • Akut läkning: Smärta, svullnad och sår läker vanligtvis under de första 2 till 3 månaderna.

  • Rehabilitering: Den största återhämtningen av förlorade förmågor sker vanligtvis genom intensiv rehabilitering under de första 6 till 12 månaderna.

  • Långvariga eller varaktigt kvarstående besvär: Hjärntrötthet samt förändringar i personlighet, minne och humör kan pågå i många år eller vara permanenta.Det beror helt på var i hjärnan som har opererats.

Behandling av långvariga kvarstående besvär: Re-Mind® vs. traditionell symtombehandling

När man drabbas av långvariga kvarstående besvär efter trauma eller hjärnskakning, finns det två övergripande tillvägagångssätt för behandling:

  • Traditionell symtombehandling: Här utformas en individuell insats utifrån en professionell bedömning. Förloppet kan innehålla gradvis anpassad fysisk aktivitet, läkemedel mot huvudvärk, balans- och synträning samt kognitiva strategier. Målet är att hjälpa patienten att leva med sina begränsningar. Behandlingen lindrar symtomen men tar inte bort den bakomliggande orsaken.

  • Re-Mind® behandlingen: Detta är en målinriktad medicinsk behandling som skiljer sig från andra behandlingar genom att den behandlar själva orsaken till de ihållande symtomen: ett kroniskt inflammatoriskt tillstånd i hjärnan (kronisk neuroinflammation).


Orsaken till kroniska kvarstående besvär: Immunförsvaret i "overdrive"

Vid svåra eller långvariga kvarstående besvär beror problemet ofta på att hjärnans eget immunförsvar har blivit överaktivt.

  1. Aktivering av microglia: Hjärnans immunceller (mikroglia) aktiveras normalt för att rensa upp efter ett trauma.

  2. Konstant alarmtillstånd: Om traumat, sjukdomen eller tillståndet "i immunsystemets bemärkelse" har varit tillräckligt svårt, stänger inte cellerna av sig igen. De ropar ständigt på hjälp genom att släppa ut signalsubstansen TNF-α (Tumörnekrosfaktor alfa).

  3. Hjärndysfunktion: Överskottet av fria TNF-α-signalsubstanser skapar ett ihållande inflammationstillstånd. Detta stör de friska hjärncellernas aktivitet och utlöser symtom som uttalad hjärnutmattning (fatigue), kronisk huvudvärk, koncentrationssvårigheter, känselstörningar och sänker signalhastigheten så att reaktionstid och koordination kan påverkas.


Hur fungerar Re-Mind®-behandlingen?

Syftet med Re-Mind®-behandlingen är att återställa den naturliga balansen i hjärnans immunsvar.

  • Riktade läkemedel: Behandlingen använder läkemedlet Etanercept (Enbrel). Det är ett biologiskt läkemedel som normalt används för att dämpa reumatiska sjukdomar med mera.

  • Blockering av inflammation: När läkemedlet når hjärnan, binder det sig till de överflödiga TNF-α-signalsubstanserna och neutraliserar dem. Därigenom faller inflammationen till ro.

  • Cellerna vaknar upp: När inflammationen dämpas kan de "slumrande/inflammerade" hjärncellerna i de drabbade områdena åter kommunicera normalt. Detta leder i de flesta fall till en betydande lindring och i vissa till fullständig symptomfrihet.


Procedur: Hur går behandlingen till?

Hjärnan skyddas av blod-hjärnbarriären, vilket innebär att läkemedlet inte kan absorberas effektivt genom vanliga piller eller en standardinjektion i armen. Behandlingen sker därför via en speciell metod:

  1. Perispinal administrering: Läkemedlet ges som en exakt injektion i området nära ryggraden (i nacken eller nedre delen av ryggen).

  2. Tyngdkraft och blodcirkulation: Omedelbart efter injektionen lutas patienten kort bakåt så att huvudet ligger lägre än hjärtat.

  3. Transport till hjärnan: Denna lagring utnyttjar tyngden och kroppens inre vensystem (det cerebrospinala vensystemet / Batsons plexus) för att i övervägande grad leda medicinen till hjärnan istället för ut i resten av kroppen.

Relaterade artiklar

Neurologisk forskning i fokus.png
• Forskning og evidens

Vetenskapliga artiklar om neurologisk behandling

Ett arkiv med forskningsartiklar och studier om neuroinflammation, stroke, traumatisk hjärnskada och relaterade ämnen.
Research Scientific articles Neuroinflammation
Läs mer
Neuroinflammationens signalmolekyler.png
• Forskning og evidens

Inflammatoriska cytokiner

Depression efter stroke, även kallad post-stroke depression (PSD), drabbar ungefär en tredjedel av alla personer som överlever en stroke. Tillståndet kan uppstå relativt kort tid efter den akuta hjärnskadan och är förknippat med sämre rehabilitering,
Research Scientific articles Neuroinflammation
Läs mer

Återfå balansen med Re-Mind®

Med rätt hjälp och rätt verktyg optimerar vi dina chanser för en snabb och effektiv återhämtning
Mer om Re-Mind®-behandlingen